Information om Svenska masspektrometrisällskapet finns på kemisamfundet.se.
Serviceavtal anpassat för företag, fastigheter och bostäder - IPIS
Masspektrometri förkortas för enkelhetens skull oftast MS och är en teknik som används när man vill skilja joner från varandra baserat på deras relation massa/laddning (m/z). Jonerna ska också befinna sig i gasfas. Man kan använda olika masspektrometrar för att åstadkomma åtskiljningen, men grundkonceptet är alltid detsamma: man för jonerna antingen genom ett magnetiskt eller ett elektriskt fält, eller både och.
När man arbetar med MS så följer man i regel en trestegsprocess och den ser ut som såhär:
Analysen ger ett masspektrum, en så kallad graf som visar den detekterade signalintensiteten för varje m/z.
Masspektrometern är det instrument man använder när man arbetar med masspektrometri. Med hjälp av elektromagnetiska fält sorteras laddade partiklar - partikelstrålarna böjs olika mycket beroende på partiklarnas massa. Elektriska sensorer registrerar och hjälper till att identifiera jonerna.
J.J. Thomson var mannen som uppfann masspektrometern, officiellt år 1912. I begynnelsen kallade han sin apparat för masspektrograf då den använde fotografiska plåtar för att registrera jonerna istället för de elektriska sensorer som används idag. F W Aston vann Nobelpriset i kemi år 1922 för att han med precision lyckats bestämma vikten på atomer - det gjorde han med hjälp av Thomsons masspektrograf.
Masspektrometri är en vanlig teknik när man vill genomföra såväl kvalitativa som kvantitativa analyser inom analytisk kemi. I Sverige finns Svenska masspektrometrisällskapet (SMSS) som hänger sig åt forskning och utbildning inom olika tekniker av masspektrometri. I sällskapet ingår medlemmar från flera olika branscher såsom kemi, medicin, farmakologi, fysik och miljö.